Jag har inte tid...

Min fafars farfar arbetade 12 timmar varje dag.

Även lördager.

Det var en arbetsvecka på 72 timmar.

Dessutom skötte han en trägård, med et litet hus,

Var kassör i skytterlaget,

brandmann vid den lokala brandkären,

tenor ock notskrivare i sångföreningen.

Han klippte själv sina sex barn, halvsulade familjens skor,

Högg åtta kubikmeter ved till vintern,

Samt gjorde det mesta husgeräd själv.

Min farfars far hadde kommit ned till en arbetstid på 54 timmar.

Han övertog trädgården ock var också brandman.

Likeledes var han medlem i skyttelaget

och i sångföreningen var han baryton.

Men han hade inte tid at varken vara kassör eller notskrivare.

Han klippte inte sina fyra barn.

Ock hans vedhugging inskränkte sig till en kubikmeter,

för han hade börjat elda med kol.

Husgerâd var nögot man köpte.

Min farfar arbetade 48 timmar i veckan.

Också han var trägårdsmästare och medlem i skyttelaget.

Men han hade varken tid med sång eller frivillig tjänst i

brandkåren.

Hans två barn gick til frisören.

Vedhugging til vintern?

Nei, men han gjorde lite slöid då och då.

Min far er traditionstrogen och derför medlem i skyttelaget,

men han går aldrig dit.

Han har slutat med familjeträdgården,

det lönar sig inte längre

och han har inga barn hemma.

Bränsle och kol til vintern? Nei. han har fått elvärme.

Hur skall han annars få tid till någon ting i vår jäktenda tid.

Han arbetar jo trots allt 45 timmar i veckan.

Och jag själv? Jag har överhuvudet inte tid till någonting.

Inte till at sjunga och absolut inte till frivillig tjänst.

Hur skulle jag kunna det,

med en slitsam och lång arbetstid som 40 timmar i veckan?